Alltså vilken start på veckan minst sagt! 8h på akuten med dottern och därefter har det allt bara gått i ett. Men vi tar en snabb recap. Måndag förmiddag ringer skolan, Thyra min äldsta dotter har klämt fingret i en metalldör, sjuksköterskan lugn som en filbunke säger att vi ev ändå kanske behöver sy. Åker till vårdcentralen för vad jag tror ska vara ett besök på 1h max, visar sig att det är en lite mer allvarlig klämskada än vad jag fått intrycket av och det såg verkligen inte bra ut. Min stackars älskade tjej men hon va hur cool som helst ska tilläggas. Så vidare till akuten i Varberg för röntgen och att möta en kirurg som fick kolla alla leder, nerver osv. Bara att ställa in alla jobb & dra ner. 8 h senare och vi fick åka hem utan benbrott men med ganska många stygn på det lilla fingret och ett stort badage. Hon som har tävling på söndag i gymnastiken som hon längtat efter men men sånt är livet och tur i oturen gick det så bra det kunde ändå. Men blev en minst sagt annorlunda måndag och start på veckan. Mitt mammahjärtat brister lite för min tjej för det gör så ont i mig när hon har ont. Igår var en minst lika intensiv dag men på ett helt annat sätt. Upp tidigt för att åka ner till Kattvik utanför Båstad igen på plåtning. Alltid lika roligt, kreativt och inspirerande men det är långt och blir många timmar i bil. Rattade bilen därifrån direkt in till Göteborg för att fira jul ihop med Newport Home på NK. Julmingel i den fina butiken följt av middag på Cherielie. Det va så mysigt att få hänga med några favoriter i branschen, snacka jobb, inspiration och livet i stort och smått. God mat, otroligt fint julpyntat som alltid och trevligt sällskap, gänget på Newport är dessutom helt underbara! Känner mig fortfarande helt out of my game, har noll inspiratio, trött och helt slut i huvudet. Kan liksom inte tänka riktigt. Käner mig också helt ur mina träningsrutiner, går vi på några pass men måste få till ännu bättre rutiner mellan jobb och träning. Träna mer styrka. För nästa år väntar Vasaloppet igen och just nu känns det som omöjligheternas omöjligthet även om jag faktiskt gjorde det i år. Kanske är det var höst känslor, fel dag i månaden, en stökig start på veckan eller det faktum att jag är lite depp över mörkret som spökar. Men tror verkligen att lite välbehövliga tränings endorfiner kan göra gott för både kropp och knopp. Blev ingen officiell hiss och diss denna veckan men ni kan nog lista ut vad som iaf klassar in överst på veckans diss. Kram på er!
